Så sent som andra hälften av 2010-talet började man bygga solparker i Sverige (någon enstaka hade byggts tidigare under samma årtionde). Innan dess var tekniken både för dyr och inte tillräckligt välutvecklad, vilket tyvärr gav liv åt att den seglivade myten om att solenergi inte lönar sig i Sverige.

Medan solpaneler på hustak har varit en vanlig syn ett tag börjar nu även solparker med mer storskalig energiproduktion växa fram i vårt land. Solenergi är helt förnybar och en viktig del av den gröna omställningen. I takt med att både industrin och allt fler delar av vårt samhälle elektrifieras är solenergin också en viktig pusselbit för att nå Sveriges klimatmål med noll nettoutsläpp år 2045.

En fördel med solparker på jordbruksmark är att det fortfarande går att odla på marken mellan panelerna, eller använda den som betesmark. Eftersom det innebär ett mindre intensivt brukande av marken kommer också biologisk mångfald automatiskt att främjas, vilket gör att jorden mår bra medan solpanelerna genererar energi.

Solparker är också helt reversibla. Den som bestämmer sig för att göra något annat med sin mark behöver bara montera ner panelerna, dra upp pålarna och ta bort transformatorn för att återställa marken.

Vilken mark är bäst för solparker?

Den bästa marken för solparker är plan och skuggfri, med bra jorddjup för kostnadseffektiv installation. Det är en klar fördel med närhet till nätanslutning för att underlätta distributionen av den genererade elen. Helst ska det inte finnas sådant som kan hindra eller begränsa solparkens storlek, exempelvis strandskydd, fornlämningar eller naturskydd.

Vilka tillstånd behövs?

För att anlägga en solpark behövs först en så kallad 12:6, vilket är ett samråd för att ändra markanvändningen (från till exempel jordbruksmark) till solpark, eller ett miljötillstånd.

Om det går vägar eller stigar över marken ifråga kan det behövas tillstånd från kommunen eller trafikverket. Finns det fornlämningar eller särskilda växter eller djur krävs en utredning för att avgöra om eller hur mycket av marken som behöver skyddas.

Man behöver också en nätanslutning som avgör hur mycket el man kommer att kunna producera och föra in i elnätet.

Beroende på omfattning, särskilda förutsättningar eller sådant som dyker upp under resans gång kan ytterligare diverse tillstånd behöva sökas.

Det kan bli både långdraget och krångligt, men det är också därför vi har specialiserat oss på det som krävs för att göra verklighet av idén om en solpark.

Vad kostar det och hur lång tid tar det?

Att bygga en solpark kostar i dagsläget mellan 4,5–7 miljoner kronor/MWp. Ovanpå det kommer kostnad för nätanslutning, tillstånd samt projekteringskostnader.

Hur lång tid det tar beror på ledtiderna hos myndigheter och nätbolag, vilket i sin tur kan variera beroende på var i landet man befinner sig. I dagsläget är det oerhört långa väntetider för svar och besked. När alla tillstånd och nätanslutningen väl är på plats går det förhållandevis snabbt att bygga en park.

Om du har börjat fundera på en solpark kan du kontakta oss på info@circumflex.se för att kika på mer specifik tid och kostnad för just ditt projekt.

‍

Vad tjänar man?

Arrendeintäkten brukar vara antingen runt 4 % av parkens avkastning i form av producerad el, eller en fast summa beroende på storleken på marken. När parken väl är igång brukar man räkna med en avkastning på mellan 5 och 15 %.

En faktor som påverkar är hur själva affären är upplagd. En del siktar bara på att arrendera ut sin mark medan andra investerar i att utveckla projektet hela vägen till ready-to-build (antingen tillsammans med oss eller på egen hand) för att sedan sälja projektet och fortfarande ha markarrendet blir en långsiktig intäkt.

Hur långa arrendeavtal brukar man skriva?

Vanligast är arrendeavtal på mellan 35 och 50 år. Enligt jordabalken i svensk lagstiftning får ett arrendeavtal vara max 50 år.